Det händer saker...
Knasig som jag är så rev jag inte genast upp det. Först duschade jag och bytte om. Sen tog jag fika, innan jag till slut öppnade paketet. Man kan undra varför jag gör på detta viset. Jo, så klart för att dra ut på spänningen. Ha det roliga framför mig en stund extra. Helt normalt tycker jag.
Och som ni som kan det här med böcker genast förstår, så var det ett korrektur som låg där i paketet. Mitt korrektur till min bok. Så nu ska jag läsa igenom det och se att allt är till min belåtenhet. Ett litet aber är att jag inte kommit på någon bra titel. Jag hoppas att jag ska få en ide medan jag läser. Men jag tror att den ska heta SIGRID, och så en undertitel. Få se vad det kan bli. Det är ju svårt att be er vördade läsare om förslag, ni har väl knappast nån aning om vad boken handlar om. Men vänta bara, så småningom ska ni nog få veta det.
För övrigt måste jag gnälla lite, eftersom jag dras med tandvärk. Och det är inte roligt må ni tro. Det underliga är att jag fick en kallelse för bra länge sen, så på måndag nästa vecka ska jag till tandläkaren. Få se om jag står ut till dess. Jag har i alla fall tänkt det. Jag som aldrig brukar ha tandvärk. Jag har för resten inte haft nåt hål på en massa år, men nu är det färdigt. Men nåt ska jag väl ha att gnälla över, det får inte bli för positivt, eller hur?
Dags igen
Så det är en del som det är dags för nu. Jag har dessutom suttit framför datorn och renskrivit ett nytt kapitel i min Sigrid-berättelse. Det känns verkligen roligt. Så det mesta är positivt just nu. Men det är klart att det snabbt kan ändras. Banalt kan man väl kalla det. Det mesta i mitt liv är faktiskt banalt.
Påskhelg
Idag, påskdagen ska jag åka till Lövstabruk. Dels för att träffa mina skrivarkompisar, men även för att läsa texter för en månghövdad publik. Nu överdriver jag väldigt mycket. Det brukar minsann vara glest mellan besökarna. Men i värsta fall får vi väl läsa för varann. Min mamma som är på besök, ska i alla fall följa med. Så då har vi en lyssnare.
Jag har köpt med lite godis, cider och vindruvor. Det kanske kan få någon Konst-på-väg-besökare att stanna till och lyssna på oss. Hoppas.
Det är aldrig försent
I helgen var jag, min dotter och dotterdotter upp till Söderhamn för att hälsa på vår mor, mormor, respektive mormorsmor. På lördag hade hon bokat in en inspelning! Det ni! Hon är 90 år nu och skulle spela in när hon sjöng gamla fäbodvisor. Det var en dotter till en väninna som ville komma och göra inspelningen. Så, det är aldrig för sent att göra någonting. Nu var inte mamma nöjd med sången. Hon tyckte inte att det hade gått så bra. Men - vem kan fodra att det ska vara felfritt. Jag tror att kvinnan med bandspelaren var nöjd, för så lät det i alla fall. Hon hade även önskat att mamma skulle komma på nån mer sång, gärna nån liten fräckis. Men det blev fyra sånger, tror jag.
Fast dagen efter kom hon ihåg ytterligare en, som dessutom var lite rolig. Men då var det för sent. För den här gången. Min dotter föreslog att mormor skulle ta sig till Gävle för att medverka i uttagningen till Idol. Det kanske vore nåt. Förmodligen skulle hon vara den äldste som försökt.
För övrigt var det underbart vårväder i helgen. Sol och säkert 15 grader i lördags. Vi satt ute på en servering och fikade medan vi väntade på att inspeklningen skulle bli klar. Underbart! Som jag har längtat. Jag passade också på att leta igenom alla gamla kort i fall jag skulle hitta något som passade till omslag på min bok. Men tyvärr inte. Så jag får leta vidare på internet, eller nåt. Men som bekant så är jag inte så vidare bra på det. Fast det är ju aldrig för sent, har jag nyss sagt. Så en vacker dag kanske jag lärt mig att surfa på internet. Utan problem.
offert och Lathund
Så igår fick jag en "Lathund för dig som ger ut på Ord&Visor". Det var inte lite må ni tro. Fyra sidor med tips om hur man gör för att få ut sin bok. Få den recenserad och spridd. Helt enkelt såld. Det mesta av tipsen är sånt som jag har så svårt för. Nästan så jag börjar bli tveksam om hur det här ska gå. Jag kan inte göra reklam för mig själv eller som det heter sälja mig själv. Men så är det här i livet, ingenting är enkelt.
Dessutom måste jag bestämma vad boken ska heta. Så jag undrar om "Sigrid" duger. Det kanske är alldeles för tråkigt och lyckas inte intressera någon. Så ska det vara en bild på framsidan. Den undrar jag också över. Jag ska ev åka hem till min mamma i helgen och titta på gamla kort. Hon kanske har något som passar. Annars får jag väl be förlaget om hjälp. De kan ju såna här saker. Jag har absolut ingen erfarenhet. Ja kära nån vad det är mycket att fundera över. Jag vill ju så klart att den ska bli riktigt bra.
