Till min läsare
Förlåt mig kära läsare. Eftersom jag aldrig skriver på min blogg. det var oerhört länge sedan sist. Ändå är det väl inte så att absolut ingenting händer i mitt liv. Inte heller är det så att jag absolut inte har tid att ägna mig åt bloggen. Jag har över huvud taget ingenting att skylla på. Kanske ren slöhet.
Sen sist så har jag arbetat en del ute i Lövstabruk. Kulturföreningen är inblandat i en hel del evenemang.
27 juni hade vi invigning av sommarens program. Konstutställningen "Svart-vit mästargrafik", en underbar utställning. Kerstin Ekman var den som invigde. Bara det! Sen har det hållits föredrag med diskussioner minst en gång per vecka, huvudsakligen tisdagskvällar. Mycket trevliga och intressanta personer. Så visst har jag saker att skriva om. Det är en ynnest att få vara med om sådana kulturmöten.
I mitt eget lilla liv så händer det också saker. Vår yngsta dotter har bott hemma ett tag, men sen flyttat till Örebro där hon ska studera. Min man hjälpte henne med flytten så nu kan vi vända oss runt och andas i alla våra rum. Att hon skulle flytta var vi beredda på, men att vår äldre dotter också ska flytta, det kom som en överraskning. Hon tar sina små tjejer, sitt pick och pack och flyttar till Gotland i slutet av augusti. Det känns verkligen konstigt, vi som är bortskämda med att träffa dem varje vecka i alla fall.
Den 17 juli var jag, min man och min mamma upp till Linsell i Härjedalen. Det är min hemtrakt och så klart extra roligt att träffa bekanta. Dessutom hade jag med min bok och fick sälja rätt så många. Nu hoppas jag bara att de som köpte ska tycka att den är bra.
Just nu saknar vi bil, eftersom dottern har lånat den till Gotland. Lite ovant känns det allt. Man blir rätt så bortskämd av att ha bil jämt. Största problemet är att jag har svårt att ta mig till Lövsta för att jobba. Klart att det går nån buss per dag men det är svårt med tiderna.
Nu precis ringde vår sons tjej och bjöd över oss på kaffe, klart jag tackade ja. Då får vi också träffa lilla Moa, vårt yngsta barnbarn, som för resten nyss fyllde ett år. Apropå fylla år, så var vi i onsdagskväll till den andre sonens fru som fyllde år. Mycket trevligt, vi kom inte hem förrän kl ett på natten. Och om tre veckor ungefär är vi bjudna på 30-årskalas. Då är det Bea som fyller år. Tänk bara så underbart roligt det är att ha hela denna familj med barn med respektive och barnbarn. Det är utan tvekan det viktigaste i mitt liv.
Så min käre läsare, håll till godo. Jag hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång jag skriver på bloggen.
Sen sist så har jag arbetat en del ute i Lövstabruk. Kulturföreningen är inblandat i en hel del evenemang.
27 juni hade vi invigning av sommarens program. Konstutställningen "Svart-vit mästargrafik", en underbar utställning. Kerstin Ekman var den som invigde. Bara det! Sen har det hållits föredrag med diskussioner minst en gång per vecka, huvudsakligen tisdagskvällar. Mycket trevliga och intressanta personer. Så visst har jag saker att skriva om. Det är en ynnest att få vara med om sådana kulturmöten.
I mitt eget lilla liv så händer det också saker. Vår yngsta dotter har bott hemma ett tag, men sen flyttat till Örebro där hon ska studera. Min man hjälpte henne med flytten så nu kan vi vända oss runt och andas i alla våra rum. Att hon skulle flytta var vi beredda på, men att vår äldre dotter också ska flytta, det kom som en överraskning. Hon tar sina små tjejer, sitt pick och pack och flyttar till Gotland i slutet av augusti. Det känns verkligen konstigt, vi som är bortskämda med att träffa dem varje vecka i alla fall.
Den 17 juli var jag, min man och min mamma upp till Linsell i Härjedalen. Det är min hemtrakt och så klart extra roligt att träffa bekanta. Dessutom hade jag med min bok och fick sälja rätt så många. Nu hoppas jag bara att de som köpte ska tycka att den är bra.
Just nu saknar vi bil, eftersom dottern har lånat den till Gotland. Lite ovant känns det allt. Man blir rätt så bortskämd av att ha bil jämt. Största problemet är att jag har svårt att ta mig till Lövsta för att jobba. Klart att det går nån buss per dag men det är svårt med tiderna.
Nu precis ringde vår sons tjej och bjöd över oss på kaffe, klart jag tackade ja. Då får vi också träffa lilla Moa, vårt yngsta barnbarn, som för resten nyss fyllde ett år. Apropå fylla år, så var vi i onsdagskväll till den andre sonens fru som fyllde år. Mycket trevligt, vi kom inte hem förrän kl ett på natten. Och om tre veckor ungefär är vi bjudna på 30-årskalas. Då är det Bea som fyller år. Tänk bara så underbart roligt det är att ha hela denna familj med barn med respektive och barnbarn. Det är utan tvekan det viktigaste i mitt liv.
Så min käre läsare, håll till godo. Jag hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång jag skriver på bloggen.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Härligt att se att du skriver igen! :)
Postat av: eva
Som jag saknat dina inlägg! Skönt att du är back så man får veta vad som sker i mitt förra landskap.
Eva
Trackback
