Teatertripp
Igår gjorde vi en liten teatertripp. Vi, det är delar av den skrivarkurs jag deltar i. Vi tog tåget från Tierp, där jag bor. Tre av de andra kom i bil till järnvägen. En anslöt till oss några stationer längre fram och resterande tre kom direkt till teatern. Med bil. Till Södertälje, det var dit vi skulle. Allt gick bra, vi hade en mycket trevlig tågresa. Det är så bra med tåg, för man kan sitta tillsammans, prata och verkligen umgås under resans gång. Klockan tre började föreställningen och vi var framme i god tid.
"Guds lilla vessla går på jakt" hette föreställningen, och skrevs och regisserades av Magnus Nilsson. Vi diskuterade
föreställningen efteråt, och jag funderar om det är nåt fel på mig. För jag blev inte berörd! De andra, ja inte alla, var tagna, imponerade, förtjusta. Ja, jag kan också tycka att skådespelarna var bra, men i grunden förblev jag oberörd. Det kändes som den inte angick mig. Jag funderar idag på om det kan bero på att jag är så ovan vid teater. Jag tror att jag varit på bara tre föreställningar i mitt liv. Samtliga i sällskap med mitt skrivargäng. Det kan ju också vara att handlingen känns främmande för mig. Inte tillräckligt nära.
Däremot tyckte jag mycket om utflykten, som sådan. Umgänget med mina vänner, diskussionerna under resan, restaurangbesöket efter föreställningen, ja själva "grejen". Så blir det aktuellt med en ny teaterresa kommer jag säkerligen att följa med igen. För jag har inte gett upp hoppet om att hitta en föreställning som kan få mitt hjärta att fladdra. Så där som vissa böcker kan.
Till historien hör också att vädret spelade oss spratt. Det blåste en del redan när vi åkte iväg, men när vi kom tillbaka var det snöstorm! Riktigt ordentligt snöväder. Så mina tre vänner med bilen vid Tierps tågstation fick vackert följa med mig hem och sova över hos oss. Så gott det nu gick att sova i ovana sängar och till och med på soffan, som stackars Sylvia fick göra. Vid åttatiden i morse begav de sig iväg hemåt, och en knapp timme senare ringde de att allt gått bra och de var hemma igen. Skönt! Jag var lite orolig för dem, vädret är inget vidare i dag heller. Det enda som hänt var en liten fastkörning i en driva i Skärplinge, men den klarades av med den medförda spaden. Det är hurtiga kvinnor i vår kurs, det ska alla veta!
Själv sitter jag nog inne idag, det är säkrast. Men jag kan som vanligt inte låta bli att oroa mig för mina nära och kära som måste ut på vägarna hur illa det än är med vädret. Min man som kör taxi, en son med långtradare och den andre i sin firmabil. Förutom att oroa mig så ska jag tvätta lite, ev städa nåt rum till julen och förhoppningsvis, komma på en lysande ide att skriva om, och sätta igång med det.
"Guds lilla vessla går på jakt" hette föreställningen, och skrevs och regisserades av Magnus Nilsson. Vi diskuterade
föreställningen efteråt, och jag funderar om det är nåt fel på mig. För jag blev inte berörd! De andra, ja inte alla, var tagna, imponerade, förtjusta. Ja, jag kan också tycka att skådespelarna var bra, men i grunden förblev jag oberörd. Det kändes som den inte angick mig. Jag funderar idag på om det kan bero på att jag är så ovan vid teater. Jag tror att jag varit på bara tre föreställningar i mitt liv. Samtliga i sällskap med mitt skrivargäng. Det kan ju också vara att handlingen känns främmande för mig. Inte tillräckligt nära.
Däremot tyckte jag mycket om utflykten, som sådan. Umgänget med mina vänner, diskussionerna under resan, restaurangbesöket efter föreställningen, ja själva "grejen". Så blir det aktuellt med en ny teaterresa kommer jag säkerligen att följa med igen. För jag har inte gett upp hoppet om att hitta en föreställning som kan få mitt hjärta att fladdra. Så där som vissa böcker kan.
Till historien hör också att vädret spelade oss spratt. Det blåste en del redan när vi åkte iväg, men när vi kom tillbaka var det snöstorm! Riktigt ordentligt snöväder. Så mina tre vänner med bilen vid Tierps tågstation fick vackert följa med mig hem och sova över hos oss. Så gott det nu gick att sova i ovana sängar och till och med på soffan, som stackars Sylvia fick göra. Vid åttatiden i morse begav de sig iväg hemåt, och en knapp timme senare ringde de att allt gått bra och de var hemma igen. Skönt! Jag var lite orolig för dem, vädret är inget vidare i dag heller. Det enda som hänt var en liten fastkörning i en driva i Skärplinge, men den klarades av med den medförda spaden. Det är hurtiga kvinnor i vår kurs, det ska alla veta!
Själv sitter jag nog inne idag, det är säkrast. Men jag kan som vanligt inte låta bli att oroa mig för mina nära och kära som måste ut på vägarna hur illa det än är med vädret. Min man som kör taxi, en son med långtradare och den andre i sin firmabil. Förutom att oroa mig så ska jag tvätta lite, ev städa nåt rum till julen och förhoppningsvis, komma på en lysande ide att skriva om, och sätta igång med det.
Kommentarer
Postat av: Eva
http://www.librisforlag.se/#tavling
En tävling för dig, kolla in!
Trackback
