Var det allt??

Jaha, så var det över igen. Idag är det trettondagsafton, och julen är över. Alla förberedelser och inte minst alla förhoppningar! Och så går den hur fort som helst. Det känns snopet på nåt vis.
Jovisst, vi har hunnit träffas hela familjen, vilket inte sker så ofta nuförtiden. Men det känns ändå som om tiden går alldeles för fort. I morse, fem över sju åkte yngsta dottern iväg med tåg till Arlanda för att flyga tillbaka till Tyskland.
En vecka blev hon hemma den här gången, men då skulle hon också hinna vara i Örebro över nyåret för att träffa kompisar, så det blev inte så många dagar.
Men det har varit en händelserik tid. Först min mammas 90-årskalas med alla förberedelser. Sen julen, som vi firat i flera omgångar. Hela familjen träffades hos oss på annandagen och sen den 28 dec. när yngsta dottern kom hem. Igår gick vi ut och åt tillsammans allihopa och sen åt vi efterrätt och drack kaffe här hos oss. För då var det dags att säga hejdå till henne.
Ja, julhelgen går verkligen fort. Snart är det dags att plocka bort allt pynt och kasta ut julgranen. Men visst har det varit en underbart vacker jul! Strålande sol och några minusgrader. Det gäller att passa på att njuta, vem vet när det blir så här fint igen. Klockan är nu  kvart över nio på morgonen och solen skiner idag också. Så det får nog lov att bli en promenad frampå dagen när graderna stigit litegrann. Just nu är det minus 16. Det är ju lite onödigt kallt om jag ska anmärka på något.
Det är ju ett nytt år, 2009, och visst undrar jag vad som ska hända under det här året. Jag är definitivt inte lika förväntansfull som när jag var ung, men lite spännande är det i alla fall. Jag har ju fortfarande inte hört nåt från bokförlaget. Dessutom väntar jag på svar från en undersökning. Ömsom vin och ömsom vatten. Lite ljusare har det väl blivit, det brukar gå att se lite skillnad efter alla helgerna. Så visst är det väl hoppfullt med det nya året. Tänk att jag fått två nya barnbarn 2008, och kommer att få ett nytt under 2009. Så visst går världen vidare. Det är väl det mest underbara som finns, att följa små barn och se vilka personer visar sig vara. Så hoppas verkligen att de får bli precis den de är menade att bli. Själv har jag inte gett upp hoppet om att jag själv ska bli den personen en vacker dag. Och faktum är att det ser ut att bli en vacker dag just idag!! Så kanske att det är nu.....


Kommentarer
Postat av: Maria

Tiden går snabbt. Först går man och längtar till allt och pyntar och förbereder sen går allt så fort och nu tyckte jag att det var skönt att städa bort allt.

2009-01-12 @ 15:17:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0