Resa bort
I morgon är det äntligen dags. Då ska vi resa till Cypern. Hälsa på vår "lilla" dotter och följa med henne runt ön. Det ska bli riktigt härligt. Men det kunde ha börjat lite bättre, för jag är riktigt förkyld. Nåja, jag är ju inte dödssjuk på nåt sätt, utan hostig och lite febrig. Så jag var ner till jouren i morse. Ifall, det var nåt värre, men det var överraskande nog ett VIRUS. Är det nån som har hört det förut?
I alla fall så åker vi i morgon. Vi har inte varit till Cypern förr, så det ska bli spännande. Vi har dessutom sån tur så vår dotter har tillgång till bil. Då kan vi ju åka runt och upptäcka ön. Hon har inte heller hunnit se så mycket mer än Limassol, där hon bor. Hennes lag har just vunnit seriefinalen och hon kan titulera sig cypriotisk mästare. Det låter nåt. Hon är ju dessutom Svensk mästare med sitt förra lag, Örebro. Tänk att jag har en dotter som är mästare, Hade jag väl aldrig tänkt mig. Själv är jag så långt ifrån mästare som man kan komma. Ibland undrar jag över hur livet skulle ha varit om jag varit ung nuförtiden. Det finns så många möjligheter nu. Men förmodligen hade jag varit lika mesig, försiktig och haft lika dåligt självförtroende. Men har jag i alla fall lyckats föra över styrka till mina barn så får jag väl vara nöjd. Och nästa generation kanske blir ännu bättre. Då kan det bära hur långt som helst.
Nu kommer jag väl att göra ett uppehåll i mitt bloggande, eftersom jag blir borta 14 dagar. Eller kanske jag lånar dotterns dator och skriver några rader. Vi får se. Det kan ju hända att jag får vara med om så mycket trevliga saker att jag inte kan låta bli att dela med mig.
Vad jag hoppas på, det är ju förståss att jag ska få en strålande idé, och komma igång med att skriva något nytt igen. Så mitt block och en lämplig penna kommer jag definitivt att packa ner. Annars ska vi använda dagarna till att sola, förhoppningsvis att bada, och att se så mycket som möjligt av Cypern. Dessutom ska vi så klart äta gott, dricka gott, och lagom mycket, och kanske träffa en del nya människor. Och när vi kommer tillbaka, kanske våren är här på riktigt.
I alla fall så åker vi i morgon. Vi har inte varit till Cypern förr, så det ska bli spännande. Vi har dessutom sån tur så vår dotter har tillgång till bil. Då kan vi ju åka runt och upptäcka ön. Hon har inte heller hunnit se så mycket mer än Limassol, där hon bor. Hennes lag har just vunnit seriefinalen och hon kan titulera sig cypriotisk mästare. Det låter nåt. Hon är ju dessutom Svensk mästare med sitt förra lag, Örebro. Tänk att jag har en dotter som är mästare, Hade jag väl aldrig tänkt mig. Själv är jag så långt ifrån mästare som man kan komma. Ibland undrar jag över hur livet skulle ha varit om jag varit ung nuförtiden. Det finns så många möjligheter nu. Men förmodligen hade jag varit lika mesig, försiktig och haft lika dåligt självförtroende. Men har jag i alla fall lyckats föra över styrka till mina barn så får jag väl vara nöjd. Och nästa generation kanske blir ännu bättre. Då kan det bära hur långt som helst.
Nu kommer jag väl att göra ett uppehåll i mitt bloggande, eftersom jag blir borta 14 dagar. Eller kanske jag lånar dotterns dator och skriver några rader. Vi får se. Det kan ju hända att jag får vara med om så mycket trevliga saker att jag inte kan låta bli att dela med mig.
Vad jag hoppas på, det är ju förståss att jag ska få en strålande idé, och komma igång med att skriva något nytt igen. Så mitt block och en lämplig penna kommer jag definitivt att packa ner. Annars ska vi använda dagarna till att sola, förhoppningsvis att bada, och att se så mycket som möjligt av Cypern. Dessutom ska vi så klart äta gott, dricka gott, och lagom mycket, och kanske träffa en del nya människor. Och när vi kommer tillbaka, kanske våren är här på riktigt.
Kommentarer
Trackback
