Kalas
Så var det äntligen dags. Lördag den 13 december skulle kalaset gå av stapeln. Förberedelserna hade pågått hur länge som helst. Är det nåt som mamma är noga med så är det att det ska finnas rikligt av allting. Både mat och dryck. Det får verkligen inte se snålt ut!! Så det var en hel del saker som skulle bäras ner från lägenheten, stuvas i bilen och köras till festlokalen. Där det så klart skulle packas ur och bäras in. Stackars min man, vad han fick bära i helgen. För efter kalaset skulle en hel del av allt detta fraktas tillbaka igen, och upp till lägenheten igen. PUST!!
Vi hade lördag förmiddag på oss till att göra i ordning. Och det var verkligen en hel del mat som skulle gräddas, kokas, värmas, ösas upp osv. Fullt upp alltså. Klockan 15.00 kom mammas gäster, och nästan alla kunde faktiskt. Det var bara en systerdotter som låg i feber och tyvärr måste stanna hemma.
Och tänk så roligt det var att träffa alla. Det blir inte av så ofta minsann. En brorsdotter till mig hade sina två små pojkar med sig, Sixten och Ture och dem hade jag aldrig sett innan. Så det var verkligen på tiden.
Kalaset började med en välkomstbål, och jag får lov att erkänna att det fanns två olika sorter, och jag tog av den röda, eller snarare rosa. Dvs den som innehöll alkohol. Fy på mig. Till den fanns det salta pinnar, chips och grekiska pinnar, vad de nu heter. Under tiden sprang vi och kollade potatisen, skulle den hinna bli klar tills förrätten skulle serveras. Alla som varit i samma situation vet ju hur fruktansvärt lång tid potatis tar på sig att koka när man väntar. Men till slut så...
Då serverades nubbesill och senapssill och ägghalvor till rykande nykokt potatis. Bröd, smör och ost till. Dessutom fanns skaldjurspate för den som inte gillade sill. Konstiga personer!! Jag kanske också borde nämna att till sillen serverades öl och två sorters snaps för den som så önskade. Och det var bl a jag. Och den som ledde sången av snapsvisor, den var jubilaren, hon är fena på sådana.
Så var det dags för huvudrätten, eller rätterna ska jag kanske säga. Oxrullader med en svampsås som är himmelskt god. Dessutom färsk ugnsstekt lax med romsås. Så köttfärspaj och broccolipaj. Colslawsallad och grönsallad. Ett fat med diverse färska grönsaker och ugnsrostade rotsaker. Till detta serverades rött och vitt vin både med och utan alkohol, öl och diverse olika sorters dricka och juice. Hoppas jag inte har glömt nåt nu. Men faktum var att alla blev mätta och ändå fanns det hur mycket som helst kvar. Så det såg absolut inte snålt ut.
Efteråt blev det kaffe och tre sorters tårta, som förresten också finns kvar lite av idag. Jag behöver väl inte nämna att till tårtan serverades cognac, likör och whiskey. Jaja, pensionärerna är värst. Själv bara smuttade jag lite på likören. Alla tre glasen.
Mammas systerdöttrar hade tagit med gitarr och sångröster, så det blev en hel del sång och musik efter. Och tänk vad roligt det är att titta på småbarnen. De älskar sång och musik. Det gör även min mamma som verkligen var nöjd med sitt kalas. Det tror jag alla var, för det var så roligt. Massor av sång och skratt, precis som det ska vara. Och jag hade, min vana trogen skrivit en hyllningsdikt till jubilaren. Sånt tycker jag är roligt. Och de som känner mig vet ju att jag gillar att läsa för folk.
Dagen efter var det dags för städning. Alla våra barn och barnbarn kom för att hjälpa till att röja upp efter kalaset. Och kanske för att äta en lunch där av resterna från festen. Faktum är att det ändå blev rester kvar så vi klarar oss säkert ända fram till jul. Ja, se det var ett riktigt kalas. Absolut inte banalt om jag får säga det.
Vi hade lördag förmiddag på oss till att göra i ordning. Och det var verkligen en hel del mat som skulle gräddas, kokas, värmas, ösas upp osv. Fullt upp alltså. Klockan 15.00 kom mammas gäster, och nästan alla kunde faktiskt. Det var bara en systerdotter som låg i feber och tyvärr måste stanna hemma.
Och tänk så roligt det var att träffa alla. Det blir inte av så ofta minsann. En brorsdotter till mig hade sina två små pojkar med sig, Sixten och Ture och dem hade jag aldrig sett innan. Så det var verkligen på tiden.
Kalaset började med en välkomstbål, och jag får lov att erkänna att det fanns två olika sorter, och jag tog av den röda, eller snarare rosa. Dvs den som innehöll alkohol. Fy på mig. Till den fanns det salta pinnar, chips och grekiska pinnar, vad de nu heter. Under tiden sprang vi och kollade potatisen, skulle den hinna bli klar tills förrätten skulle serveras. Alla som varit i samma situation vet ju hur fruktansvärt lång tid potatis tar på sig att koka när man väntar. Men till slut så...
Då serverades nubbesill och senapssill och ägghalvor till rykande nykokt potatis. Bröd, smör och ost till. Dessutom fanns skaldjurspate för den som inte gillade sill. Konstiga personer!! Jag kanske också borde nämna att till sillen serverades öl och två sorters snaps för den som så önskade. Och det var bl a jag. Och den som ledde sången av snapsvisor, den var jubilaren, hon är fena på sådana.
Så var det dags för huvudrätten, eller rätterna ska jag kanske säga. Oxrullader med en svampsås som är himmelskt god. Dessutom färsk ugnsstekt lax med romsås. Så köttfärspaj och broccolipaj. Colslawsallad och grönsallad. Ett fat med diverse färska grönsaker och ugnsrostade rotsaker. Till detta serverades rött och vitt vin både med och utan alkohol, öl och diverse olika sorters dricka och juice. Hoppas jag inte har glömt nåt nu. Men faktum var att alla blev mätta och ändå fanns det hur mycket som helst kvar. Så det såg absolut inte snålt ut.
Efteråt blev det kaffe och tre sorters tårta, som förresten också finns kvar lite av idag. Jag behöver väl inte nämna att till tårtan serverades cognac, likör och whiskey. Jaja, pensionärerna är värst. Själv bara smuttade jag lite på likören. Alla tre glasen.
Mammas systerdöttrar hade tagit med gitarr och sångröster, så det blev en hel del sång och musik efter. Och tänk vad roligt det är att titta på småbarnen. De älskar sång och musik. Det gör även min mamma som verkligen var nöjd med sitt kalas. Det tror jag alla var, för det var så roligt. Massor av sång och skratt, precis som det ska vara. Och jag hade, min vana trogen skrivit en hyllningsdikt till jubilaren. Sånt tycker jag är roligt. Och de som känner mig vet ju att jag gillar att läsa för folk.
Dagen efter var det dags för städning. Alla våra barn och barnbarn kom för att hjälpa till att röja upp efter kalaset. Och kanske för att äta en lunch där av resterna från festen. Faktum är att det ändå blev rester kvar så vi klarar oss säkert ända fram till jul. Ja, se det var ett riktigt kalas. Absolut inte banalt om jag får säga det.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Låter helt underbart! Ledsen att jag missade det. Men snart kommer jag hem och får träffa er alla och till julen blir det säkert minst lika mycket mat. puss på dig mamsen
Trackback
