banalt

Jag har nyss varit och klippt mig, äntligen. Konstigt nog väntar jag alltid tills jag blir galen på mitt hår. Det ska vara så lättskött som möjligt. Inga medel, spray eller gele eller sånt. Bara dra borsten igenom det. Vips så är det klart. Nu känns det skönt.

Jag har hängt tvätt och håller på att ladda för dagens promenad. Det är soligt väder, men lite slaskigt. Lite vårkänning i luften. Fågelkvitter som piggar upp mig. Igår såg jag de första krokusarna i blomning. Hoppas vi slipper snöväder nu. Det lilla som ligger kvar håller på att smälta bort.

Men jag minns barndomens marsvår. Det var alltid sol (tycks jag minnas), skaren låg hård och blank hela förmiddagarna. Vi åkte spark i full fart ute över åker och äng. Och så minns jag barfläckarna som bildades under alla större träd. Det var så roligt att kliva ner där och leka bland kottar, kvistar och lingonris. Och Ljusnan gick upp mer och mer för varje soldag. Tänk när första timret kom flytande förbi. Då var det verkligen vår. Fast jag helst inte vill säga det så blir jag nog tvungen : DET VAR BÄTTRE FÖRR!!!!!