Resvan
Undrar om jag nuförtiden kan kallas resvan? Nej, det vore nog en överdrift. Men jag är inte riktigt lika nervös längre, när jag ska ut och resa. Som i morgon till exempel. Då ska min ena dotter Maria och jag flyga till Köln/Bonn för att hälsa på min andra dotter Matilda, som bor i den tyska staden Aachen. Det ska faktiskt bli jättekul. Det är inte så ofta vi kan träffas alla tre. Dessutom är det väl sista chansen på ett bra tag för Maria att flyga iväg. Hon väntar ju sitt och Magnus andra barn i december. Mattias tjej, Bea är faktiskt den som fixat det hela för oss. Hon ställer upp som barnvakt till Julie, annars skulle vi aldrig kunna åka. Julies pappa har både träningar och cup-matcher i helgen. Tusen tack Bea!!
Matilda har nyss fyllt 25 år, så lite firande ska det väl bli. I alla fall för mig! Jag ska inte träna, spela match, och jag väntar inte barn. Så nåt glas vin blir det säkert. Jag dricker inte öl, som väl är den tyska nationaldrycken. Jag räknar helt kallt med att mina döttrar ska kunna släpa hem mig, om det behövs.
Jag undrar dessutom om min gamla skoltyska kommer att fungera efter 45!! år. Det blir väl svårt att hinna höra och förstå vad någon säger. Tur att Matilda är med, hon bör väl klara språket någorlunda eftersom hon gått en tysk-kurs sen hon kom till sin nya klubb. Dessutom var hon rätt så bra på språk redan i skolan. Och det är ju inte så länge sen hon pluggade.
Faktum är att jag dessutom ska resa bort nästa vecka också. Till Kreta, med min man och vår äldste son Mattias. Hans familj ska också med. Nyss nämnda Bea (Beatrice) och lilla Linnea. Det ska bli så underbart roligt. De tre kunde ju inte följa med förra året, när resten av familjen åkte iväg. Jag längtar alltid till Kreta och Rethymnon, det är ett underbart ställe. Speciellt eftersom de har så trevlig personal. Och havet, det varma underbara Medelhavet där man kan ligga och gunga i vågorna. Ja, det ska verkligen bli skönt. Dessutom vet jag att min man behöver koppla av, och vår son också. De lider båda av arbetsnarkomani. Det gör inte jag. Däremot lider jag av en massa andra åkommor. Mest av dålig självkänsla.
Men resvan börjar jag nästan att bli. Även om mina resmål är rätt så banala.
Matilda har nyss fyllt 25 år, så lite firande ska det väl bli. I alla fall för mig! Jag ska inte träna, spela match, och jag väntar inte barn. Så nåt glas vin blir det säkert. Jag dricker inte öl, som väl är den tyska nationaldrycken. Jag räknar helt kallt med att mina döttrar ska kunna släpa hem mig, om det behövs.
Jag undrar dessutom om min gamla skoltyska kommer att fungera efter 45!! år. Det blir väl svårt att hinna höra och förstå vad någon säger. Tur att Matilda är med, hon bör väl klara språket någorlunda eftersom hon gått en tysk-kurs sen hon kom till sin nya klubb. Dessutom var hon rätt så bra på språk redan i skolan. Och det är ju inte så länge sen hon pluggade.
Faktum är att jag dessutom ska resa bort nästa vecka också. Till Kreta, med min man och vår äldste son Mattias. Hans familj ska också med. Nyss nämnda Bea (Beatrice) och lilla Linnea. Det ska bli så underbart roligt. De tre kunde ju inte följa med förra året, när resten av familjen åkte iväg. Jag längtar alltid till Kreta och Rethymnon, det är ett underbart ställe. Speciellt eftersom de har så trevlig personal. Och havet, det varma underbara Medelhavet där man kan ligga och gunga i vågorna. Ja, det ska verkligen bli skönt. Dessutom vet jag att min man behöver koppla av, och vår son också. De lider båda av arbetsnarkomani. Det gör inte jag. Däremot lider jag av en massa andra åkommor. Mest av dålig självkänsla.
Men resvan börjar jag nästan att bli. Även om mina resmål är rätt så banala.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Vad är det som är banalt med att åka till mig???! Har kommit på lite fler saker som ni kanske kan ta med, men vi får höras senare. ska iväg till gymmet nu. i morrn vid den här tiden är ni redan här :) puss
Trackback
