Slut
Nu är det slut! På mitt sommarjobb. I alla fall nästan. Badet är stängt. Igår jobbade jag sista dagen. Men det återstår ju en hel del att göra. Idag har jag till exempel varit till banken och satt in de sista kassorna. Det känns skönt ska jag säga. Jag tycker att det är lite nervöst att ha så mycket pengar liggande hemma. Men nu är de insatta på respektive konto. Pjoltig som jag är, så delade jag upp det. Jag gick först iväg med kommunens pengar, och sen en sväng till med Volleybollens. Ifall jag skulle bli rånad eller nåt...
Nu blev jag inte rånad alls utan allt gick så bra som det kan göra. Jag har lyckats få alla siffror att stämma, men faktum är att det fattades pengar i kommunkassan, hur nu det har gått till. Så jag fick vackert ta från övriga pengar för att få det att stämma. Inte så roligt precis. Men faktum är att vi slagit rekord i år. Både i biljettkassan och i kioskkassan. Det trodde jag verkligen inte när vädret var som sämst. Kul att det gått så pass bra i år. Volleyn behöver nog alla pengar den kan få in. Det kostar att ligga på topp, som man brukar säga.
Nu kan jag ägna lite mer tid till att försöka göra upp en plan för min bokförsäljning. Nån gång i september ska den ju komma ut. Och sen gäller det att jag kan göra reklam för den. Jag är som bekant inget vidare på den biten. Däremot kan jag berätta att jag lyckats skriva en del i sommar. Är faktiskt på det 13:e kapitlet i fortsättningen på Sigridberättelsen. Inte så illa om jag får säga det själv.
I vår familj är det här en speciell dag må ni tro. Vårt bonusbarnbarn Linnea börjar förskolan idag. Tänk vad tiden går fort. Snart är de stora alla våra underbara ungar. Apropå ungar, så måste jag säga att de är det bästa med jobbet jag haft i tre somrar nu. Ungarna alltså. Jag träffar så många underbara barn på badet. Det är riktigt roligt må ni tro. Det är definitivt något jag kommer att sakna. För antagligen är det slutjobbat där för mig nu. Nästa sommar ska ett nytt bad finnas där, ett åretruntbad, och då behövs väl några andra som ska arbeta. Men jag vet förståss inte riktigt säkert hur det är tänkt. Den som lever får se....
Nu blev jag inte rånad alls utan allt gick så bra som det kan göra. Jag har lyckats få alla siffror att stämma, men faktum är att det fattades pengar i kommunkassan, hur nu det har gått till. Så jag fick vackert ta från övriga pengar för att få det att stämma. Inte så roligt precis. Men faktum är att vi slagit rekord i år. Både i biljettkassan och i kioskkassan. Det trodde jag verkligen inte när vädret var som sämst. Kul att det gått så pass bra i år. Volleyn behöver nog alla pengar den kan få in. Det kostar att ligga på topp, som man brukar säga.
Nu kan jag ägna lite mer tid till att försöka göra upp en plan för min bokförsäljning. Nån gång i september ska den ju komma ut. Och sen gäller det att jag kan göra reklam för den. Jag är som bekant inget vidare på den biten. Däremot kan jag berätta att jag lyckats skriva en del i sommar. Är faktiskt på det 13:e kapitlet i fortsättningen på Sigridberättelsen. Inte så illa om jag får säga det själv.
I vår familj är det här en speciell dag må ni tro. Vårt bonusbarnbarn Linnea börjar förskolan idag. Tänk vad tiden går fort. Snart är de stora alla våra underbara ungar. Apropå ungar, så måste jag säga att de är det bästa med jobbet jag haft i tre somrar nu. Ungarna alltså. Jag träffar så många underbara barn på badet. Det är riktigt roligt må ni tro. Det är definitivt något jag kommer att sakna. För antagligen är det slutjobbat där för mig nu. Nästa sommar ska ett nytt bad finnas där, ett åretruntbad, och då behövs väl några andra som ska arbeta. Men jag vet förståss inte riktigt säkert hur det är tänkt. Den som lever får se....
Kommentarer
Trackback
