Senil - eller vad??
Egentligen skulle jag inte ens skriva det här. Och berätta om hur glömsk jag är. För över en vecka sen, frågade äldste sonen om jag kunde vara barnvakt i morgon torsdag. Visst, sa jag. Det går jättebra. Jag har ingenting speciellt för mig då. Men det har jag. I samråd med min vän Sylvia har jag bestämt att ha styrelsemöte inför årsmötet i vår kära kulturförening. Att jag dessutom skrivit upp det i almanackan gör ju inte saken bättre. Det gjorde jag för säkerhets skull, ifall jag skulle glömma bort det. Men det räcker inte, jag kan ju också glömma bort att kolla i almanackan. Vilket var precis vad jag gjorde. Som tur är så skickade Sylvia ut brevkallelse också. Så nu kan jag skämmas riktigt ordentligt. Nu har jag en dotter som är barnledig och hon har lovat hjälpa mig. Hon ställer upp som barnvakt medans jag är på mötet. Men faktum är att jag blir lite orolig. Är jag på väg att bli senil?? Det är ju inte så att jag har så väldigt mycket att hålla reda på. Jag vet inte vad jag ska skylla på. Men glömsk är jag.
Ett annat elände som drabbat mig är att jag fått ont i vänster fot. Riktigt rejält ont. Så jag har linkat ner till apoteket och köpt både salva och tabletter. Anti-inflammatoriska, heter det visst. När jag ringde husläkarmottagningen i morse, så enades jag och sköterskan om att det troligen var en inflammation. Och faktum är att jag tror det beror på att jag härom kvällen, i förrgår, var till dottern för att testa hennes nya "Cross-trainer". Det ser ju så lätt och roligt ut när andra står på en sådan. Särskilt lätt var det inte, jag blev helt slut, och har jag dessutom fått ont i foten på grund av den, så är det inte särskilt roligt heller. Där har jag för att jag ska försöka träna mig i form. Nu kan jag inte ens gå mina promenader med stavar. Suck! Det vill sig inte riktigt i mitt liv just nu. Om det någonsin har gjort det, egentligen?
Ett annat elände som drabbat mig är att jag fått ont i vänster fot. Riktigt rejält ont. Så jag har linkat ner till apoteket och köpt både salva och tabletter. Anti-inflammatoriska, heter det visst. När jag ringde husläkarmottagningen i morse, så enades jag och sköterskan om att det troligen var en inflammation. Och faktum är att jag tror det beror på att jag härom kvällen, i förrgår, var till dottern för att testa hennes nya "Cross-trainer". Det ser ju så lätt och roligt ut när andra står på en sådan. Särskilt lätt var det inte, jag blev helt slut, och har jag dessutom fått ont i foten på grund av den, så är det inte särskilt roligt heller. Där har jag för att jag ska försöka träna mig i form. Nu kan jag inte ens gå mina promenader med stavar. Suck! Det vill sig inte riktigt i mitt liv just nu. Om det någonsin har gjort det, egentligen?
Kommentarer
Postat av: Bea
Du är nog inte senil Ann-Marie! Det är nog bara vanlig glömska som alla människor kan drabbas av. Inklusiva mig, som inte ens har åldern att skylla på. Eller har jag? ;-) Tur att Maria kunde ställa upp, men annars hade vi nog löst det ändå. Men tack för att du fixar det iaf! Tur vi har dig! Kramar från oss! Och åter ett grattis till boken!
Postat av: Matilda
Jag glömmer oxå saker mest hela tiden. Det är ingen fara för senilitet hos dig. Jag brukar glömma att ta med bollarna till träningen fast jag måste kliva över dom för att komma ut genom dörren, där har du dåligt minne OCH dålig syn :) pöss
Postat av: Maria
Tycker det är bra att jag kunde "rädda" din situation. Tjejerna hade ju så skoj. Och så har jag ju en upp på dig =). Vi vill säkert ha hjälp med barnvakt framöver. Puss
Trackback
