Farmor igen
Hurra, jag har blivit farmor igen!! Vår äldste son, Mattias och hans Beatrice har idag fåt en liten tjej. Nåja, liten och liten. Hon var 54 cm lång och vägde 4700 gram. Så hon var ganska stor. Men ändå liten förståss.
Men jag hann bli riktigt ordentligt nervös innan jag fick veta att det gått bra. Konstigt att man alltid tror det värsta när man inte får veta hur det har gått. Maria, vår dotter hade ju försökt få tag på de blivande föräldrarna i morse, men inget svar på någon telefon. Så klart att vi blev nervösa då. Men nu när vi vet hur det var, då förstår man ju. Bea hade nämnligen fått värkar kl 5.00 i morse. Så de måste åka in tidigare. Det var ju meningen att de skulle komma in till kl 9.00. Efter lunch skulle snittet göras, och jag hann bli riktigt ordentligt nervös innan jag fick veta att allt var bra. Först skvallrade Maria, och sen ringde Mattias själv och berättade om lilla tjejen. Hon hade mörkt hår och de har lovat att skicka en bild till min dator, men än har den inte kommit. Jag är så himla nyfiken. Så nu längtar jag förståss tills jag ska få träffa henne på riktigt. Tänk - nu har vi fyra barnbarn. Dessutom har vi vårt älskade bonus-barnbarn, Linnea. Det är ju hon som blivit storasyster idag. Hur ska vi få plats när vi träffar varann allihop. Ett angenämt problem måste jag säga. Och absolut inte banalt.
Men jag hann bli riktigt ordentligt nervös innan jag fick veta att det gått bra. Konstigt att man alltid tror det värsta när man inte får veta hur det har gått. Maria, vår dotter hade ju försökt få tag på de blivande föräldrarna i morse, men inget svar på någon telefon. Så klart att vi blev nervösa då. Men nu när vi vet hur det var, då förstår man ju. Bea hade nämnligen fått värkar kl 5.00 i morse. Så de måste åka in tidigare. Det var ju meningen att de skulle komma in till kl 9.00. Efter lunch skulle snittet göras, och jag hann bli riktigt ordentligt nervös innan jag fick veta att allt var bra. Först skvallrade Maria, och sen ringde Mattias själv och berättade om lilla tjejen. Hon hade mörkt hår och de har lovat att skicka en bild till min dator, men än har den inte kommit. Jag är så himla nyfiken. Så nu längtar jag förståss tills jag ska få träffa henne på riktigt. Tänk - nu har vi fyra barnbarn. Dessutom har vi vårt älskade bonus-barnbarn, Linnea. Det är ju hon som blivit storasyster idag. Hur ska vi få plats när vi träffar varann allihop. Ett angenämt problem måste jag säga. Och absolut inte banalt.
Kommentarer
Trackback
