Dop
Idag har jag varit på dop - igen. Vårt yngsta barnbarn, lilla Hedvig Moa döptes idag i Tierps kyrka. Är det någonting som är stämningsfullt och vackert så är det dop. Om man är pessimistisk för övrigt, så måste man se framåt när man är med på sådana tillställningar. Och tänk så många små barn det var med på dopet. Helt fantastiskt. Vi hade fyra barnbarn och ett bonusbarnbarn där. Dessutom var det säkert 11, 12 ytterligare små barn med. Helt fantastiskt att se dem alla. Det finns hopp om världen med så många ljuvliga små barn.
Eftermiddagen tillbringade jag på volleyboll. Första hemmamatchen för den här säsongen. Jag hade inte nån vidare lust att gå dit, men väl där så var det roligt att träffa alla andra, och spännande att se matchen. Så nu är det igång igen. Och nu är det kväll, och dags att gå isäng. Dagarna går så otroligt fort. Veckorna går fort. Till och med en månad bara svischar förbi. Innan man vet ordet av så är det väl jul. Ack ja....
Eftermiddagen tillbringade jag på volleyboll. Första hemmamatchen för den här säsongen. Jag hade inte nån vidare lust att gå dit, men väl där så var det roligt att träffa alla andra, och spännande att se matchen. Så nu är det igång igen. Och nu är det kväll, och dags att gå isäng. Dagarna går så otroligt fort. Veckorna går fort. Till och med en månad bara svischar förbi. Innan man vet ordet av så är det väl jul. Ack ja....
Fullt upp
Jag har verkligen haft fullt upp nu ett tag. Som alla vet har jag varit på semester till Kreta i 14 dagar. Det var JÄTTE-skönt. Min man och jag hade inte haft ens en gnutta ledighet tillsammans på hela sommaren. Jag jobbade ju på badet hela sommaren. Så vi behövde ha lite tid på tu man hand.
Det som även var bra med ledigheten var att jag kunde skriva. Faktiskt 12-13 kapitel!! Det jag skrev på var fortsättningen på min berättelse om Sigrid. För övrigt var det sol och bad. God mat och dryck, som gällde. Dessutom träffade vi två mycket trevliga par som vi umgicks med. Över huvud taget en riktig topp-semester.
Vi kom hem i torsdagsnatt. Då var det minusgrader och lite snö på marken. Vilken omställning!
fredag packade vi upp, och var barnvakt, för dottern skulle jobba. Lördag var det först begravning kl 12 och sen dop kl 3. Fullt upp den dan alltså. Och söndag var det en hel del förberedelser först på morgonen. Tur att Maria kom och hjälpte till. Vi skulle göra snittar och annan plockmat till mitt länge emotsedda release-party. Klockan halvett for vi iväg med bilen fullpackad med vin, cider, chips, salta pinnar, ölkorv, oliver, ost, snittar av tre olika sorter. dessutom en kartong med böcker förståss. Och jag var stylad så gott det gick. Make-up-ad, med målade naglar och nya kläder. Till och med högklackade skor, som jag knappt kunde gå i.
Klockan 2 började tillställningen, och som tur var så ledde Gittan det hela. Så allt funkade hur bra som helst. Det kom ca 30 personer!! Jätteroligt! Så jag kunde verkligen känna mig nöjd och glad. Dessutom blev jag jättetrött efteråt. Så det är klart att jag var väldigt spänd.
Idag skrev jag ett mail till förlaget och berättade om UNT:s recension som också kom i söndags. Den var jättepositiv. Så svarade de och talade om att de lagt ut den på förstasidan - MEN - förlaget hade nu öppnat den sista boklådan! Tänk er va. Det verkar som den har sålt jättebra. Och så snabbt dessutom. Själv har jag 5 lådor kvar. Men kanske får jag skicka nån till förlaget. Få se hur det blir.
Spännande är det i alla fall.
Det som även var bra med ledigheten var att jag kunde skriva. Faktiskt 12-13 kapitel!! Det jag skrev på var fortsättningen på min berättelse om Sigrid. För övrigt var det sol och bad. God mat och dryck, som gällde. Dessutom träffade vi två mycket trevliga par som vi umgicks med. Över huvud taget en riktig topp-semester.
Vi kom hem i torsdagsnatt. Då var det minusgrader och lite snö på marken. Vilken omställning!
fredag packade vi upp, och var barnvakt, för dottern skulle jobba. Lördag var det först begravning kl 12 och sen dop kl 3. Fullt upp den dan alltså. Och söndag var det en hel del förberedelser först på morgonen. Tur att Maria kom och hjälpte till. Vi skulle göra snittar och annan plockmat till mitt länge emotsedda release-party. Klockan halvett for vi iväg med bilen fullpackad med vin, cider, chips, salta pinnar, ölkorv, oliver, ost, snittar av tre olika sorter. dessutom en kartong med böcker förståss. Och jag var stylad så gott det gick. Make-up-ad, med målade naglar och nya kläder. Till och med högklackade skor, som jag knappt kunde gå i.
Klockan 2 började tillställningen, och som tur var så ledde Gittan det hela. Så allt funkade hur bra som helst. Det kom ca 30 personer!! Jätteroligt! Så jag kunde verkligen känna mig nöjd och glad. Dessutom blev jag jättetrött efteråt. Så det är klart att jag var väldigt spänd.
Idag skrev jag ett mail till förlaget och berättade om UNT:s recension som också kom i söndags. Den var jättepositiv. Så svarade de och talade om att de lagt ut den på förstasidan - MEN - förlaget hade nu öppnat den sista boklådan! Tänk er va. Det verkar som den har sålt jättebra. Och så snabbt dessutom. Själv har jag 5 lådor kvar. Men kanske får jag skicka nån till förlaget. Få se hur det blir.
Spännande är det i alla fall.
Hemma igen
Nu är jag tillbaka från 14 dagar på Kreta. Men tro inte att jag har tid att skriva nåt mer. Bara tala om att jag återvänt. Jag kommer förhoppningsvis att uppdatera bloggen i nästa vecka. Så håll ut, mina trogna läsare. (Båda två)
Snart snart
Nu börjar det dra ihop sig. kl 4.30 i morgon bitti ska min man och jag stiga på tåget här i Tierp, och åka iväg till Arlanda. Just nu har jag de vanliga problemen. VAD ska jag packa ner. Faktum är att varje gång vi reser iväg så tar vi med alldeles för mycket kläder. Och inte bara jag, min man är inte en bit bättre. Att vi aldrig lär oss. Men så är det.
Det känns i alla fall roligt och spännande att ge sig iväg. Väl framme på Kreta så kan vi koppla av. Även min man. För då kan han inte jobba. Ingen kan fråga honom om det, så han som vanligt inte kan säga nej. Skönt! För han behöver verkligen koppla av. Dessutom behöver vi tillbringa tid tillsammans så vi kan resonera om allt som är. Vi ska verkligen njuta, sola, bada, äta gott och dricka gott. Dessutom har jag tänkt att jag ska komma igång och skriva igen, det var rätt så länge sen jag fick till nån rad nu. De senaste gångerna vi rest bort har vi haft familjemedlemmar med oss, och därmed barn. Det är så klart underbart roligt, men funkar inte att skriva då. Jag har köpt ett nytt block, så det finns plats för mycket text. Tänk i morgon den här tiden är vi framme på Kreta.
så underbart det ska bli. 14 dagar i solen och värmen. Bara att ligga och guppa i vågorna, det ni. Känna sig viktlös, det är jag inte bortskämd med.
Så nu är det bara problemet med packningen. Rätt så banalt, kan jag tro.
Det känns i alla fall roligt och spännande att ge sig iväg. Väl framme på Kreta så kan vi koppla av. Även min man. För då kan han inte jobba. Ingen kan fråga honom om det, så han som vanligt inte kan säga nej. Skönt! För han behöver verkligen koppla av. Dessutom behöver vi tillbringa tid tillsammans så vi kan resonera om allt som är. Vi ska verkligen njuta, sola, bada, äta gott och dricka gott. Dessutom har jag tänkt att jag ska komma igång och skriva igen, det var rätt så länge sen jag fick till nån rad nu. De senaste gångerna vi rest bort har vi haft familjemedlemmar med oss, och därmed barn. Det är så klart underbart roligt, men funkar inte att skriva då. Jag har köpt ett nytt block, så det finns plats för mycket text. Tänk i morgon den här tiden är vi framme på Kreta.
så underbart det ska bli. 14 dagar i solen och värmen. Bara att ligga och guppa i vågorna, det ni. Känna sig viktlös, det är jag inte bortskämd med.
Så nu är det bara problemet med packningen. Rätt så banalt, kan jag tro.
Mitt liv som författare
Visst låter det häftigt! Mitt liv som författare! Men faktum är att idag var min man på möte. Utbildningsdag var det nog. Inom politiken i alla fall. Så ringde han mig och frågade om jag ville komma över och signera böcker. Klart jag ville det. Även om det känns en aning pinsamt, så vill jag så klart sälja mina böcker. Åtta böcker fick jag signera, tror jag att det var. Häftigt!
Sen gick jag till kommunhuset, Möbeln, och där lämnade jag tidrapport för mitt lilla arbete som ledsagare. Vips så sålde jag en bok där också. Dessutom skulle jag lämna följebrev till boken som kultursekreteraren skulle ha. Jag har nämnligen bokat in en författarkväll den 26 november i Tierps bibliotek. Då träffade jag min chef (och gode vän) från sommarjobbet vid badet. Vips så sålde jag en bok till. Fantastiskt! Knappt jag kan tro att det är sant. Jag som fasade för att bli sittande här hemma fullkomligt dränkt i böcker som ingen ville ha.
För övrigt är det solsken idag också, men betydligt kallare och blåsigare än förut. Men som sagt var, man kan ju alltid flyga söderut....
Bönhörd?
Nu får jag väl ångra mig igen. Jag som nyss bad om lite höstlikt väder. Vips har det slagit om. Blåser närapå storm, och regnar. Förlåt alla som är ute just nu, för att njuta av höstsolen. Jag menade inte riktigt så här.
När jag fikat färdigt så gick jag faktiskt ut på balkongen och tog in de pinaler jag nämnde i förra inlägget. Såg nog att det mörknade hastigt från norr, men jag trodde väl aldrig...
nåja, nu känns det riktigt lockande att åka till sydliga breddgrader på torsdag. hihihihi.
Vädret
Visserligen händer det en hel del just nu. Men det som framför allt gör mig glad - är vädret. Solen strålar från en blå himmel, visserligen inte helt molnfri, men i alla fall. Det är helt fantastiskt. Jag har just varit ute på en timmes promenad, och det känns nästan som sommar. Nära 17 grader och sol. Men som vanligt är jag inte riktigt nöjd. Hur tror ni att det känns att åka till Kreta på torsdag om vädret ska vara så här underbart hemma i Sverige? Alldeles riktigt, det känns ändå härligt, men som sagt var, lite regn och rusk kunde det väl bli sista dagarna. Bara för att förhöja njutningen. Men man kan inte få allt här i livet. Det ska så klart bli jätteskönt att åka på semester. Min man och jag har inte haft en enda dag tillsammans i sommar. Jag jobbade ju på badet juni, juli och augusti. Så nu ska vi bara ta det lugnt, bada, äta gott och dricka gott. Dessutom hoppas jag att det ska gå bra att skriva medan jag är bortrest. För när vi kommer hem så blir det en rivstart direkt. Vi kommer hem på torsdagnatt, fredag kommer mamma på besök. Lördag ska vi på dop och söndag ska jag ha mitt release-party. Och så ska jag hinna förbereda det också. Handla och göra iordning förfriskningar.
Just nu ska jag egentligen höra av mig till en massa folk och bjuda in till detta evenemang. Men sånt har jag svårt för. På något sätt så skäms jag för att "ta plats". Ack ja, aldrig får man vara riktigt nöjd.
För övrigt ska jag torka ur vårt gamla kylskåp. Vi installerade ny frys och kyl igår. Dessutom ska jag plocka in vår balkonginredning. Två stolar, ett bord och lite fördragsmarkiser. Det kan ju vara riktig höst när vi kommer hem. Jag är ganska trög, om jag får säga det själv. Har svårt att komma igång med det jag ska göra. Nu är det bara till att bestämma sig - och sätta fart. Kylskåp eller balkong, eller kanske ringa runt till bekanta. Kylskåp? Balkong? Ringa? Jag tror jag tar en kopp kaffe!!
Just nu ska jag egentligen höra av mig till en massa folk och bjuda in till detta evenemang. Men sånt har jag svårt för. På något sätt så skäms jag för att "ta plats". Ack ja, aldrig får man vara riktigt nöjd.
För övrigt ska jag torka ur vårt gamla kylskåp. Vi installerade ny frys och kyl igår. Dessutom ska jag plocka in vår balkonginredning. Två stolar, ett bord och lite fördragsmarkiser. Det kan ju vara riktig höst när vi kommer hem. Jag är ganska trög, om jag får säga det själv. Har svårt att komma igång med det jag ska göra. Nu är det bara till att bestämma sig - och sätta fart. Kylskåp eller balkong, eller kanske ringa runt till bekanta. Kylskåp? Balkong? Ringa? Jag tror jag tar en kopp kaffe!!
Intervju
Gissa vad. Jag har precis gett en intervju!! Tänk er bara. Jag ge en intervju. Det var en kvinna från Östersundsposten som ringde upp mig med anledning av mitt mail om boken. Det känns nästan overkligt. Att jag skulle vara nån som man vill intervjua.
Jag har ju skickat några böcker till tidningar. Så nu hoppas jag att jag ska få positiva recensioner.
Dessutom såg jag på förlagets hemsida att min bok låg på andra plats veckorna 37 och 38. Näst mest sålda bok alltså. Helt otroligt. Gissa om jag är glad.
I morse fick jag pallra mig upp kl 5, eftersom jag lovat att vara barnvakt till Julie och Jonna medans deras mamma körde taxi några timmar. Det var visst någon som var sjuk, och på morgonen är det så mycket jobb så hon var tvungen att ställa upp. Min man han är ute och kör lastbil. Ett halmlass upp till Hede i Härjedalen. Då åker han genom min hemby, Linsell, så egentligen hade jag haft lust att åka med och se hur det ser ut där uppe. Men som sagt, jag skulle ju vara barnvakt. Det händer mycket i mitt liv just nu. I morgon och på onsdag ska jag till Lövstabruk för att träffa mina skrivarkompisar. Det är alltid så roligt och givande. Verkligen något att se fram emot.
Och mycket snart, den 1 oktober faktiskt, ska min man och jag åka till Kreta. Vi har inte haft nån semester tillsammans den här sommaren, så det ska bli underbart. Då hoppas jag att det går att skriva lite, eller mycket, på min fortsättning av berättelsen om Sigrid.
Och när vi kommer tillbaka ska vi vara med på två dop, Jonna och Moa ska döpas helgerna efter varann. OCH SÅ SKA JAG HA MITT RELEASEPARTY!! Tänk er bara. Det känns riktigt bra. Söndag den 18 oktober ska jag ha releaseparty i Lövstabruk kl 14.00.
Det här slutar väl med att jag får lov att byta namn på min blogg. Det känns nämnligen inte ett dugg banalt!
Jag har ju skickat några böcker till tidningar. Så nu hoppas jag att jag ska få positiva recensioner.
Dessutom såg jag på förlagets hemsida att min bok låg på andra plats veckorna 37 och 38. Näst mest sålda bok alltså. Helt otroligt. Gissa om jag är glad.
I morse fick jag pallra mig upp kl 5, eftersom jag lovat att vara barnvakt till Julie och Jonna medans deras mamma körde taxi några timmar. Det var visst någon som var sjuk, och på morgonen är det så mycket jobb så hon var tvungen att ställa upp. Min man han är ute och kör lastbil. Ett halmlass upp till Hede i Härjedalen. Då åker han genom min hemby, Linsell, så egentligen hade jag haft lust att åka med och se hur det ser ut där uppe. Men som sagt, jag skulle ju vara barnvakt. Det händer mycket i mitt liv just nu. I morgon och på onsdag ska jag till Lövstabruk för att träffa mina skrivarkompisar. Det är alltid så roligt och givande. Verkligen något att se fram emot.
Och mycket snart, den 1 oktober faktiskt, ska min man och jag åka till Kreta. Vi har inte haft nån semester tillsammans den här sommaren, så det ska bli underbart. Då hoppas jag att det går att skriva lite, eller mycket, på min fortsättning av berättelsen om Sigrid.
Och när vi kommer tillbaka ska vi vara med på två dop, Jonna och Moa ska döpas helgerna efter varann. OCH SÅ SKA JAG HA MITT RELEASEPARTY!! Tänk er bara. Det känns riktigt bra. Söndag den 18 oktober ska jag ha releaseparty i Lövstabruk kl 14.00.
Det här slutar väl med att jag får lov att byta namn på min blogg. Det känns nämnligen inte ett dugg banalt!
Nu är det på gång....
Nu är jag igång med min bokförsäljning. Har i alla fall sålt 13 böcker. Men det är bara en droppe i havet. Idag har jag varit till tryckeriet och skaffat följebrev. Ett från bokförlaget och en författar-
presentation som jag skrivit själv. Dem har jag kopierat upp i ett antal ex. Dessutom har jag fått iväg en bok till den ena av lokaltidningarna. Den andra har jag skickat mail till (eftersom jag inte fick svar på telefon.) Jag tycker ju fortfarande att det är bättre att prata med någon än att maila. Så i morgon ska jag iväg till posten och skicka böcker till några lämpliga tidningar. Så snart jag skrivit färdigt på bloggen så ska jag ringa till några fler, t ex Jämtländska tidningar. Dessutom ska jag fundera ut andra reklamvägar. Kanske lokalradion? Det känns spännande måste jag säga. Hoppas bara att jag får några recensioner, och att de är positiva.
För övrigt ska jag till kommunen i morgon för att ev få mera ledsagnings-uppdrag. Få se hur det blir
Värst om det inkräktar på mitt författande och försäljande av böcker.
presentation som jag skrivit själv. Dem har jag kopierat upp i ett antal ex. Dessutom har jag fått iväg en bok till den ena av lokaltidningarna. Den andra har jag skickat mail till (eftersom jag inte fick svar på telefon.) Jag tycker ju fortfarande att det är bättre att prata med någon än att maila. Så i morgon ska jag iväg till posten och skicka böcker till några lämpliga tidningar. Så snart jag skrivit färdigt på bloggen så ska jag ringa till några fler, t ex Jämtländska tidningar. Dessutom ska jag fundera ut andra reklamvägar. Kanske lokalradion? Det känns spännande måste jag säga. Hoppas bara att jag får några recensioner, och att de är positiva.
För övrigt ska jag till kommunen i morgon för att ev få mera ledsagnings-uppdrag. Få se hur det blir
Värst om det inkräktar på mitt författande och försäljande av böcker.
Händelserikt
Nu har det varit full fart i några dagar. Det började i onsdags när min man och jag åkte upp till Söderhamn och hälsade på mamma. Väl där åkte vi iväg till ett köpcentra och handlade lite. Sen väntade en trerätters middag. Trevlig kväll blev det, med en del kortspel och lite tv.
På torsdag hade vi bestämt att åka ut i skogen och plocka lingon. Det var underbart väder, rena sommarvärmen. Så vi fixade matsäck och åkte ut i skogen. Faktum är att vi hade sån tur och hittade gott om lingon, jag tror att det blev 25 liter bär. Egentligen mycket mer än vi behövde. Men det var ju så roligt att plocka. Efteråt åkte vi till kyrkogården och tittade till graven. fortfarande underbart väder. Sen hem och rensade bär. Vi hann väl med nästan 15 liter. Frös ner 10 och tog med resten till min bror och svägerska nästa dag.
På kvällen åt vi en god middag - igen, och intog vin till.
Fredag morgon packade vi i bilen och åkte iväg mot Gävle. Där hämtade vi en av lådorna med böcker. För första gången fick jag hålla i min bok. Vilken känsla! Den var faktiskt jättefin. Gissa om jag kände mig stolt.
Så fortsatte vi vår resa. Vi åkte över Sandviken och vidare genom en del av Dalarna och hamnade till sist i Karlskoga. Där träffade vi min bror och svägerska. Jätteroligt att ses. Mycket fika, äta och prata blev det. Jag fick också chansen att signera och sälja mina första böcker. Tänk bara!
Efter att vi sovit där en natt, så for vi vidare mot Örebro. Där träffade vi vår yngsta dotter som var hemma i Sverige för att gå på bröllop. En av hennes volleykompisar skulle gifta sig och Matilda hade lovat att sjunga vid vigseln. Så vi fick chansen att lyssna när hon och en annan tjej, övade sånger och spelning. Faktum är att jag inte visste hur bra hon kan sjunga. Inte att det var så vackert. En riktig rysare, kan man säga. Jag har nog hört henne sjunga massor av gånger, men inte så där...
Tänk så stolt jag blev. Pappa och mormor blev nog lika imponerade.
När vi sen åkte vidare så stannade vi vid Svampen i Örebro, och fikade där. Sen åkte vi hemåt. Åt middag på ett ställe som vi besökt då och då. Faktiskt där jag jobbat som riktigt ung. Det ställe som min moster och morbror hade för många år sen.
Sen kom vi äntligen hem efter tre intensiva dagar med en hel del bilåkning. Skönt att sova i sin egen säng.
På torsdag hade vi bestämt att åka ut i skogen och plocka lingon. Det var underbart väder, rena sommarvärmen. Så vi fixade matsäck och åkte ut i skogen. Faktum är att vi hade sån tur och hittade gott om lingon, jag tror att det blev 25 liter bär. Egentligen mycket mer än vi behövde. Men det var ju så roligt att plocka. Efteråt åkte vi till kyrkogården och tittade till graven. fortfarande underbart väder. Sen hem och rensade bär. Vi hann väl med nästan 15 liter. Frös ner 10 och tog med resten till min bror och svägerska nästa dag.
På kvällen åt vi en god middag - igen, och intog vin till.
Fredag morgon packade vi i bilen och åkte iväg mot Gävle. Där hämtade vi en av lådorna med böcker. För första gången fick jag hålla i min bok. Vilken känsla! Den var faktiskt jättefin. Gissa om jag kände mig stolt.
Så fortsatte vi vår resa. Vi åkte över Sandviken och vidare genom en del av Dalarna och hamnade till sist i Karlskoga. Där träffade vi min bror och svägerska. Jätteroligt att ses. Mycket fika, äta och prata blev det. Jag fick också chansen att signera och sälja mina första böcker. Tänk bara!
Efter att vi sovit där en natt, så for vi vidare mot Örebro. Där träffade vi vår yngsta dotter som var hemma i Sverige för att gå på bröllop. En av hennes volleykompisar skulle gifta sig och Matilda hade lovat att sjunga vid vigseln. Så vi fick chansen att lyssna när hon och en annan tjej, övade sånger och spelning. Faktum är att jag inte visste hur bra hon kan sjunga. Inte att det var så vackert. En riktig rysare, kan man säga. Jag har nog hört henne sjunga massor av gånger, men inte så där...
Tänk så stolt jag blev. Pappa och mormor blev nog lika imponerade.
När vi sen åkte vidare så stannade vi vid Svampen i Örebro, och fikade där. Sen åkte vi hemåt. Åt middag på ett ställe som vi besökt då och då. Faktiskt där jag jobbat som riktigt ung. Det ställe som min moster och morbror hade för många år sen.
Sen kom vi äntligen hem efter tre intensiva dagar med en hel del bilåkning. Skönt att sova i sin egen säng.
Måndag igen
Så är det måndag igen, och en ny vecka. Till min besvikelse kom inte böckerna förra veckan som det var sagt. Få se om de kommer den här veckan. Jag ska ringa förlaget i morgon och fråga om de vet. Dröjer det längre så måste jag vänta med mitt releaseparty till efter semesterresan. Kanske lika bra det, så blir det inte så bråttom.
Nu har jag lite andra saker att se fram emot. På onsdag ska min man och jag åka till min mamma och hälsa på. Där ska vi ev ut i skogen och plocka lite lingon. Ifall det blir bra väder förståss. På fredagmorgon ska vi följas åt ner till min bror och svägerska och det ser jag verkligen fram emot. Det var så länge sen vi var dit. Rätt så länge sen vi träffades över huvud taget. Jag tror det var i påskhelgen när vi sågs hos deras dotter i Uppsala för att hälsa välkommen till lilla Emmeline. Nu är väl hon redan ett halvt år. Tänk så fort det går med småttingarna. Det ser jag bara på våra barnbarn. Det ska i alla fall bli jätteroligt att träffa min bror och svägerska.
Idag har dottern och jag gjort äppelmos. Igen. Men nu var det sista gången för i år. Nu har alla barnen fått en hel del burkar med äppelmos. Så nu ska vi väl överleva vintern allihop. Medge att det känns lite så. Det här med att ställa burkarna i källaren. Som att nu har vi mat för vintern. Visserligen är det inte samma sak som förr i tiden, men känslan sitter nog i generna. Det här med att samla mat för att överleva vinterhalvåret. Jag tycker att det är roligt att göra sånt, även om jag inte alls håller på lika mycket som förr. Då när vi odlade potatis och grönsaker, tog rätt på kött och fläsk. Och förståss gjorde saft och sylt.
I morgon ska jag försöka skriva lite igen. Det är säkert en vecka sen sist jag skrev nåt. Men ikväll när jag var ute och promenerade så kom det faktiskt upp lite ideer om fortsättningen av min berättelse. Få se om jag kommer igång i morgon. Hoppas verkligen det.
Nu har jag lite andra saker att se fram emot. På onsdag ska min man och jag åka till min mamma och hälsa på. Där ska vi ev ut i skogen och plocka lite lingon. Ifall det blir bra väder förståss. På fredagmorgon ska vi följas åt ner till min bror och svägerska och det ser jag verkligen fram emot. Det var så länge sen vi var dit. Rätt så länge sen vi träffades över huvud taget. Jag tror det var i påskhelgen när vi sågs hos deras dotter i Uppsala för att hälsa välkommen till lilla Emmeline. Nu är väl hon redan ett halvt år. Tänk så fort det går med småttingarna. Det ser jag bara på våra barnbarn. Det ska i alla fall bli jätteroligt att träffa min bror och svägerska.
Idag har dottern och jag gjort äppelmos. Igen. Men nu var det sista gången för i år. Nu har alla barnen fått en hel del burkar med äppelmos. Så nu ska vi väl överleva vintern allihop. Medge att det känns lite så. Det här med att ställa burkarna i källaren. Som att nu har vi mat för vintern. Visserligen är det inte samma sak som förr i tiden, men känslan sitter nog i generna. Det här med att samla mat för att överleva vinterhalvåret. Jag tycker att det är roligt att göra sånt, även om jag inte alls håller på lika mycket som förr. Då när vi odlade potatis och grönsaker, tog rätt på kött och fläsk. Och förståss gjorde saft och sylt.
I morgon ska jag försöka skriva lite igen. Det är säkert en vecka sen sist jag skrev nåt. Men ikväll när jag var ute och promenerade så kom det faktiskt upp lite ideer om fortsättningen av min berättelse. Få se om jag kommer igång i morgon. Hoppas verkligen det.
Shopping
Idag har jag åkt med min dotter och shoppat. Vi skulle båda två köpa presenter till några små barn som vi känner. Eller rättare sagt, vi känner deras föräldrar. Dopbarn är lite för små för att man ska känna dem. Det är ju en del av tjusningen med små barn. Man vet inte vilka personer de är. Det visar sig egentligen först många år efteråt. Visst är det spännande. Det enda vi kan göra, eller försöka göra, är att hjälpa dem att bli just de personer de är tänkta att bli. Vilket ansvar vi vuxna har!
Jag shoppade även en del kläder till mitt nya jag. Vet ni inte vem det är? Jo, det är den där författarinnan som ni snart ska få höra talas om. Jag som nästan alltid varit så ointresserad av kläder och smink och annat, måste nog skärpa till mig nu. Tänk om jag ska läsa och presentera min bok, då kan jag förmodligen inte vara en sån nolla längre. Det känns lite pirrigt ska jag säga.
Och snart har hela veckan gått, det är fredag i morgon, och jag har fortfarande inte hört ett ljud om böckerna som skulle levereras den här veckan. Suck. All vår väntan bliver svår.
Jag shoppade även en del kläder till mitt nya jag. Vet ni inte vem det är? Jo, det är den där författarinnan som ni snart ska få höra talas om. Jag som nästan alltid varit så ointresserad av kläder och smink och annat, måste nog skärpa till mig nu. Tänk om jag ska läsa och presentera min bok, då kan jag förmodligen inte vara en sån nolla längre. Det känns lite pirrigt ska jag säga.
Och snart har hela veckan gått, det är fredag i morgon, och jag har fortfarande inte hört ett ljud om böckerna som skulle levereras den här veckan. Suck. All vår väntan bliver svår.
Mosig
Om jag var insyltad för några dagar sen, så har jag nu varit rejält mosig. Ja inte sjuk eller nåt. Men mitt uppe i mostillverkning. Jag har nämnligen åkt emellan mina barn och tillverkat äppelmos. Min assistent och jag. Det är inte en mig behjälplig person, utan en Bosch-assistent i klatchig gul färg. En helt fantastisk apparat som jag inhandlade år 1975, tror jag att det var, och som sen troget tjänat mig i alla år. Den har knådat degar, malt mandel och nötter, tillverkat köttfärs, hur många kilon som helst. Och dessutom i alla år gjort äppelmos. Hittills i år har jag gjort ca 25 kg mos till två av mina barn. Så nu är det bara en familj till som jag ska fixa mos till. Det är faktiskt roligt, och även jättegott. Jag får ju så klart en del av mosen själv också. Bra att ha till pannkaka eller gröt.
I morgon har jag bestämt mig för att frakta alla saker från badet till volleybollens förråd vid skolan.
Det är en del kioskvaror, samt bryggare, korvkokare, vattenkokare, olika bestick och attiraljer som jag använt i kiosken under sommaren.Sen är det verkligen slut med mitt sommarjobb. Det räcker bara augusti månad ut. Sen är jag arbetslös igen.
Däremot är jag inte sysslolös. De två senaste dagarna har jag varit engagerad som barnvakt. I lördags åt Julie och Jonna och idag åt Maximilian. Dessutom har jag blivit tillfrågad om att hämta och ta hand om Linnea efter förskolan nån dag den här veckan. Det som inte blir av, det är ju att skriva, som jag planerade att göra i alla fall i lördags. Men jag vill så klart inte säga ifrån om barnvakteriet, det är ju både roligt och nödvändigt. Men lite irriterande är det att jag inte ens själv kan ta mitt skrivande på allvar. Jag nästan skäms för att säga att jag måste skriva. Men det kanske blir bättre med tiden. Just nu känns det lite jobbigt.
I morgon har jag bestämt mig för att frakta alla saker från badet till volleybollens förråd vid skolan.
Det är en del kioskvaror, samt bryggare, korvkokare, vattenkokare, olika bestick och attiraljer som jag använt i kiosken under sommaren.Sen är det verkligen slut med mitt sommarjobb. Det räcker bara augusti månad ut. Sen är jag arbetslös igen.
Däremot är jag inte sysslolös. De två senaste dagarna har jag varit engagerad som barnvakt. I lördags åt Julie och Jonna och idag åt Maximilian. Dessutom har jag blivit tillfrågad om att hämta och ta hand om Linnea efter förskolan nån dag den här veckan. Det som inte blir av, det är ju att skriva, som jag planerade att göra i alla fall i lördags. Men jag vill så klart inte säga ifrån om barnvakteriet, det är ju både roligt och nödvändigt. Men lite irriterande är det att jag inte ens själv kan ta mitt skrivande på allvar. Jag nästan skäms för att säga att jag måste skriva. Men det kanske blir bättre med tiden. Just nu känns det lite jobbigt.
Insyltad
Just nu är jag riktigt insyltad. Ja, i syltkokning alltså. Eller rättare sagt igår var jag det. Då rensade jag färdigt lingon och blåbär som min man och jag plockat kvällen före. Sen kokade jag lingonsylt, som oss emellan blev riktigt god.
Så nu känner jag mig nöjd och glad. Kommer nog att överleva även den kommande vintern. Fast det är så klart inte slutkokat, jag ska också göra äppelmos. På torsdag em ska min assistent och jag åka över till dottern för att där fixa vitt och fint äppelmos av deras sommarfrukt. På fredag blir det nog till att göra det samma hos vår äldste son. De har också ett Transparant blanche-träd. Och det är hög tid att ta rätt på dessa frukter. Låter det som att jag tycker det är jobbigt. Det gör jag inte, jag tycker sånt här är roligt. Känner mig så rik när jag kan ställa in burkar med sylt och mos i källaren. Det är väl de gamla generna som signalerar om vinterfoder. Nu överlever vi ännu en vinter...
För övrigt så ska jag till tandläkaren idag, och sen vara barnvakt åt Julie och Jonna. Det kommer att bli roligt.
Vädret däremot är inte särskilt kul idag. Det regnar, och jag kan knappast påstå att det behövs mera regn nu. Men-
det är inte jag som bestämmer över vädret. Tyvärr.
I frågan om min bok, så har jag fått ett mail där det står att den kommer nästa vecka. Dessutom fick jag ta del av en recension brån Btj, som jag tolkade som Bibliotekstjänst. Den var jättebra, och gissa om jag blev glad.
Dessutom kom jag igår kväll på att jag nog ska skriva lite ur mammans synvinkel i fortsättningen av berättelsen om Sigrid. Hon behöver få komma till tals känner jag. Få se om jag kan komma igång med det redan idag. Kanske.
Så nu känner jag mig nöjd och glad. Kommer nog att överleva även den kommande vintern. Fast det är så klart inte slutkokat, jag ska också göra äppelmos. På torsdag em ska min assistent och jag åka över till dottern för att där fixa vitt och fint äppelmos av deras sommarfrukt. På fredag blir det nog till att göra det samma hos vår äldste son. De har också ett Transparant blanche-träd. Och det är hög tid att ta rätt på dessa frukter. Låter det som att jag tycker det är jobbigt. Det gör jag inte, jag tycker sånt här är roligt. Känner mig så rik när jag kan ställa in burkar med sylt och mos i källaren. Det är väl de gamla generna som signalerar om vinterfoder. Nu överlever vi ännu en vinter...
För övrigt så ska jag till tandläkaren idag, och sen vara barnvakt åt Julie och Jonna. Det kommer att bli roligt.
Vädret däremot är inte särskilt kul idag. Det regnar, och jag kan knappast påstå att det behövs mera regn nu. Men-
det är inte jag som bestämmer över vädret. Tyvärr.
I frågan om min bok, så har jag fått ett mail där det står att den kommer nästa vecka. Dessutom fick jag ta del av en recension brån Btj, som jag tolkade som Bibliotekstjänst. Den var jättebra, och gissa om jag blev glad.
Dessutom kom jag igår kväll på att jag nog ska skriva lite ur mammans synvinkel i fortsättningen av berättelsen om Sigrid. Hon behöver få komma till tals känner jag. Få se om jag kan komma igång med det redan idag. Kanske.
Ewa
Ja, idag ska minsann Ewa ha huvudrollen i mitt inlägg. Vilket underbart kalas hon anordnade igår. Mest imponerad är jag över hur hon lyckades vända på vädret totalt. Från att ha störtregnat hela dagen så blev det strålande sol precis lagom tills festen började. Tänk att ha en sån tumme med de högre makterna.
Vi från skrivarkursen samlades en stund före vid kära gamla nian. Maria hade gjort ett så vackert kort där vi skrev små personliga hälsningar till Ewa. Dessutom hade Maria och Christina fixat en blomma från oss. Det hade känts konstigt att komma direkt tomhänta till festen.
När vi gick iväg där på bygatan kunde vi gå i marschtakt för ett blåskapell spelade sprittande musik som hördes över hela bruket. Vilken start! Och som sagt vädret! Ewa stod där ute och tog emot sina gäster i en underbar småblommig sommarklänning. Bararmad! Jag , mitt pucko, litade inte alls på vädret, utan hade långbyxor och ylletröja. Dessutom paraply och jacka i en väska. Nåja, jag var inte ensam pessimist.
Sedan vi hälsat och kramat om Ewa, fick vi en välkomstdrink som serverades av ett av hennes jättegulliga barnbarn
Gott och läskande, även om jag fick hålla mig till den alkoholfria varianten. Så småningom fick vi varsin namnlapp, för att inte kunna ställa till med något och förbli anonyma. Jag skötte mig, och det gjorde mina kompisar också.
Det var riktigt mycket folk, som jag nog anade. Ewa är en trevlig människa och har massor av vänner. Brukssextetten spelade hela tiden medan vi samlades och minglade runt. Jag är inte så vidare på sånt, så jag höll mig till dem jag redan kände. Så blev det dags för maten.
I ett stort tält var det dukat, mycket vackert, med riktiga dukar, tallrikar, bestick och en massa levande ljus. Maten dukades fram i ett mindre tält bredvid. Och så underbart god den var! Afrikainspirerat. Ett sorts bröd som man lade upp maten på. Grytor av olika slag, både med kött och utan. Och allt var jättegott. Det var meningen att man skulle använda brödet även till att ta maten med, men jag använde vanliga svenska bestick. Till maten serverades en mängd olika drycker. Rött och vitt vin, alkoholfritt vin (som jag avnjöt) och vatten i olika smaker. Efteråt serverades tårta och kaffe eller te. En underbart god blåbärstårta. Mums. Och sen fick vi ännu mer musik. Två spelemän och en sångerska underhöll oss med vacker musik. Riktiga "rysare" om jag får säga vad jag tycker. Dessutom några sjungna fräckisar.
Och solskenet bara fortsatte. Tack snälla Ewa för ett underbart kalas.
Vi från skrivarkursen samlades en stund före vid kära gamla nian. Maria hade gjort ett så vackert kort där vi skrev små personliga hälsningar till Ewa. Dessutom hade Maria och Christina fixat en blomma från oss. Det hade känts konstigt att komma direkt tomhänta till festen.
När vi gick iväg där på bygatan kunde vi gå i marschtakt för ett blåskapell spelade sprittande musik som hördes över hela bruket. Vilken start! Och som sagt vädret! Ewa stod där ute och tog emot sina gäster i en underbar småblommig sommarklänning. Bararmad! Jag , mitt pucko, litade inte alls på vädret, utan hade långbyxor och ylletröja. Dessutom paraply och jacka i en väska. Nåja, jag var inte ensam pessimist.
Sedan vi hälsat och kramat om Ewa, fick vi en välkomstdrink som serverades av ett av hennes jättegulliga barnbarn
Gott och läskande, även om jag fick hålla mig till den alkoholfria varianten. Så småningom fick vi varsin namnlapp, för att inte kunna ställa till med något och förbli anonyma. Jag skötte mig, och det gjorde mina kompisar också.
Det var riktigt mycket folk, som jag nog anade. Ewa är en trevlig människa och har massor av vänner. Brukssextetten spelade hela tiden medan vi samlades och minglade runt. Jag är inte så vidare på sånt, så jag höll mig till dem jag redan kände. Så blev det dags för maten.
I ett stort tält var det dukat, mycket vackert, med riktiga dukar, tallrikar, bestick och en massa levande ljus. Maten dukades fram i ett mindre tält bredvid. Och så underbart god den var! Afrikainspirerat. Ett sorts bröd som man lade upp maten på. Grytor av olika slag, både med kött och utan. Och allt var jättegott. Det var meningen att man skulle använda brödet även till att ta maten med, men jag använde vanliga svenska bestick. Till maten serverades en mängd olika drycker. Rött och vitt vin, alkoholfritt vin (som jag avnjöt) och vatten i olika smaker. Efteråt serverades tårta och kaffe eller te. En underbart god blåbärstårta. Mums. Och sen fick vi ännu mer musik. Två spelemän och en sångerska underhöll oss med vacker musik. Riktiga "rysare" om jag får säga vad jag tycker. Dessutom några sjungna fräckisar.
Och solskenet bara fortsatte. Tack snälla Ewa för ett underbart kalas.
Regnvädersdag
Det spöregnar ute. Inte vidare roligt med tanke på att jag och mina skrivarkompisar ska träffas hos Eva i eftermiddag. Då är det tänkt att vi ska kunna vara ute i hennes trädgård. Men - vem har sagt att det inte slutar regna till dess. Klart att det gör. Jag har ingen aning om hur mycket folk som kommer dit, men troligen en hel del. Om en så underbar människa som Eva samlar ihop sina vänner, och släktingar, så kan jag ana att hela Lövstabruk blir fullt med folk. Så det är klart att det slutar regna när som helst. Hur det än blir så tycker jag att det ska bli underbart roligt att träffa alla igen. Jag har längtat hela sommaren. Tänk så lyckligt lottad jag är som får ingå i det gänget. Tänk om jag aldrig vågat börja på skrivarkursen där ute i Lövsta. Hur hade då mitt liv sett ut? Jag hade antagligen aldrig lärt känna alla dessa underbara människor. Hemska tanke! Jag hade heller inte börjat skriva. Och absolut inte varit på väg att få ut en bok. Så, ifall ni tjejer läser detta, tusen miljoner tack för att ni finns och stöttar mig oupphörligen.
Sen kan jag ju önska att jag vore lite mer som Eva. Vågade mera och kunde ta vara på de gåvor jag i alla fall fått här i livet. Men nu är jag som jag är.
Sen kan jag ju önska att jag vore lite mer som Eva. Vågade mera och kunde ta vara på de gåvor jag i alla fall fått här i livet. Men nu är jag som jag är.
Klippning
Idag ska jag klippa mig. Om ganska precis en timme faktiskt. Det ska bli riktigt skönt. Jag har väntat halva sommaren på att få det gjort. Med mitt sommarjobb så har jag inte kunnat beställa nån klipptid. När de haft öppet har jag jobbat. Lite hade jag hoppats på att tjejen från AME skulle kunna vara där själv så att jag i alla fall kom iväg och fixade håret. Men nej. Hon kom dit tre gånger sammanlagt, och en av dem måste hon iväg tidigare. Man kan knappast beställa en tid i såna fall. Så nej - det blev ogjort. Samma sak med andra ärenden som jag behövt göra, det fick vara tills badet stängt, dvs nu.
Och nyss ringde min ena dotter och undrade om jag inte skulle passa på att göra nåt mera. Dvs färga eller fixa ögonbryn och fransar eller nåt. Jag blev alldeles ställd. Jag vet ju inte ens vad och hur jag skulle vilja ha det....
Då behöver jag tänka på det - ganska länge till och med. Först måste jag ju veta vad jag vill ha. Har inte ägnat det en tanke ens. Hu vad svårt. Men dottern menade att jag behövde piffa upp mig lite inför bokutgivningen. Klart att jag behöver det. Men hur. Usch va svårt. Det där har aldrig varit mitt intresse. Men jag kan hålla med om att jag alltid klagar på mitt utseende och säger att jag skulle behöva "göra om mig".
NÅGON SOM HAR ETT TROLLSPÖ??
Och nyss ringde min ena dotter och undrade om jag inte skulle passa på att göra nåt mera. Dvs färga eller fixa ögonbryn och fransar eller nåt. Jag blev alldeles ställd. Jag vet ju inte ens vad och hur jag skulle vilja ha det....
Då behöver jag tänka på det - ganska länge till och med. Först måste jag ju veta vad jag vill ha. Har inte ägnat det en tanke ens. Hu vad svårt. Men dottern menade att jag behövde piffa upp mig lite inför bokutgivningen. Klart att jag behöver det. Men hur. Usch va svårt. Det där har aldrig varit mitt intresse. Men jag kan hålla med om att jag alltid klagar på mitt utseende och säger att jag skulle behöva "göra om mig".
NÅGON SOM HAR ETT TROLLSPÖ??
Slut
Nu är det slut! På mitt sommarjobb. I alla fall nästan. Badet är stängt. Igår jobbade jag sista dagen. Men det återstår ju en hel del att göra. Idag har jag till exempel varit till banken och satt in de sista kassorna. Det känns skönt ska jag säga. Jag tycker att det är lite nervöst att ha så mycket pengar liggande hemma. Men nu är de insatta på respektive konto. Pjoltig som jag är, så delade jag upp det. Jag gick först iväg med kommunens pengar, och sen en sväng till med Volleybollens. Ifall jag skulle bli rånad eller nåt...
Nu blev jag inte rånad alls utan allt gick så bra som det kan göra. Jag har lyckats få alla siffror att stämma, men faktum är att det fattades pengar i kommunkassan, hur nu det har gått till. Så jag fick vackert ta från övriga pengar för att få det att stämma. Inte så roligt precis. Men faktum är att vi slagit rekord i år. Både i biljettkassan och i kioskkassan. Det trodde jag verkligen inte när vädret var som sämst. Kul att det gått så pass bra i år. Volleyn behöver nog alla pengar den kan få in. Det kostar att ligga på topp, som man brukar säga.
Nu kan jag ägna lite mer tid till att försöka göra upp en plan för min bokförsäljning. Nån gång i september ska den ju komma ut. Och sen gäller det att jag kan göra reklam för den. Jag är som bekant inget vidare på den biten. Däremot kan jag berätta att jag lyckats skriva en del i sommar. Är faktiskt på det 13:e kapitlet i fortsättningen på Sigridberättelsen. Inte så illa om jag får säga det själv.
I vår familj är det här en speciell dag må ni tro. Vårt bonusbarnbarn Linnea börjar förskolan idag. Tänk vad tiden går fort. Snart är de stora alla våra underbara ungar. Apropå ungar, så måste jag säga att de är det bästa med jobbet jag haft i tre somrar nu. Ungarna alltså. Jag träffar så många underbara barn på badet. Det är riktigt roligt må ni tro. Det är definitivt något jag kommer att sakna. För antagligen är det slutjobbat där för mig nu. Nästa sommar ska ett nytt bad finnas där, ett åretruntbad, och då behövs väl några andra som ska arbeta. Men jag vet förståss inte riktigt säkert hur det är tänkt. Den som lever får se....
Nu blev jag inte rånad alls utan allt gick så bra som det kan göra. Jag har lyckats få alla siffror att stämma, men faktum är att det fattades pengar i kommunkassan, hur nu det har gått till. Så jag fick vackert ta från övriga pengar för att få det att stämma. Inte så roligt precis. Men faktum är att vi slagit rekord i år. Både i biljettkassan och i kioskkassan. Det trodde jag verkligen inte när vädret var som sämst. Kul att det gått så pass bra i år. Volleyn behöver nog alla pengar den kan få in. Det kostar att ligga på topp, som man brukar säga.
Nu kan jag ägna lite mer tid till att försöka göra upp en plan för min bokförsäljning. Nån gång i september ska den ju komma ut. Och sen gäller det att jag kan göra reklam för den. Jag är som bekant inget vidare på den biten. Däremot kan jag berätta att jag lyckats skriva en del i sommar. Är faktiskt på det 13:e kapitlet i fortsättningen på Sigridberättelsen. Inte så illa om jag får säga det själv.
I vår familj är det här en speciell dag må ni tro. Vårt bonusbarnbarn Linnea börjar förskolan idag. Tänk vad tiden går fort. Snart är de stora alla våra underbara ungar. Apropå ungar, så måste jag säga att de är det bästa med jobbet jag haft i tre somrar nu. Ungarna alltså. Jag träffar så många underbara barn på badet. Det är riktigt roligt må ni tro. Det är definitivt något jag kommer att sakna. För antagligen är det slutjobbat där för mig nu. Nästa sommar ska ett nytt bad finnas där, ett åretruntbad, och då behövs väl några andra som ska arbeta. Men jag vet förståss inte riktigt säkert hur det är tänkt. Den som lever får se....
Varmt
Det är varmt, varmt, varmt! Och faktiskt är jag rätt nöjd med det. Visst - det är jobbigt, men nu är det bara en vecka kvar av badets öppentid. Så jag får lov att stå ut, för det är bra för klubben, dvs TierpVolley. Allt vi kan ta in på badet är så klart välkommet för att klara alla utgifter under säsongen. Och det är så klart mycket roligare när det kommer folk hela tiden, fy attan för att sitta där själv och nästan frysa, som jag gjort stora delar av sommaren.
Om det är nåt jag grämer mig lite över, så är det att jag inte kunnat deltaga i alla spännande intressanta aktiviteter som varit i Lövstabruk. Men jag har verkligen varit helt fast på badet. Varje dag, så gott som. En helg har jag varit helledig, men då var vi upp till mamma och plockade bär. Hon ville så gärna komma ut i skogen en sväng. Och det gjorde vi! Hon var med och plockade hallon, och kokade sen drottningsylt. Bra gjort när man är 90 år. Vi hann också fika borta vid Järvsjön i närheten av Söderhamn. Och sen kom det en rejäl regnskur, men vi var redan klara. Riktigt mysigt var det.
Får jag någon stund över så vill jag umgås med mina älskade barn och barnbarn, så klart. Och just nu är yngsta dottern hemma som hastigast. Hon kom igår em, och ska vidare till Tyskland tidigt på tisdagmorgon, så det är inte lång tid vi får ha henne hemma. Hon hinner väl lagom tvätta och packa och träffa sina syskon och deras barn.
Om det är nåt jag grämer mig lite över, så är det att jag inte kunnat deltaga i alla spännande intressanta aktiviteter som varit i Lövstabruk. Men jag har verkligen varit helt fast på badet. Varje dag, så gott som. En helg har jag varit helledig, men då var vi upp till mamma och plockade bär. Hon ville så gärna komma ut i skogen en sväng. Och det gjorde vi! Hon var med och plockade hallon, och kokade sen drottningsylt. Bra gjort när man är 90 år. Vi hann också fika borta vid Järvsjön i närheten av Söderhamn. Och sen kom det en rejäl regnskur, men vi var redan klara. Riktigt mysigt var det.
Får jag någon stund över så vill jag umgås med mina älskade barn och barnbarn, så klart. Och just nu är yngsta dottern hemma som hastigast. Hon kom igår em, och ska vidare till Tyskland tidigt på tisdagmorgon, så det är inte lång tid vi får ha henne hemma. Hon hinner väl lagom tvätta och packa och träffa sina syskon och deras barn.
Sommarsöndag
Det låter väl idylliskt. Sommarsöndag. Och det är det också. Jag är ledig. Igår var min man och jag bortbjudna på middag. En riktigt trevlig kväll. En helt fantastisk middag. Gunilla och Kjell bjöd på en trerätters middag som var helt underbar. Tänk bara deras egenodlade färskpotatis! Bara den fick mig att falla. Och så matjessill med gräslök, färsk gul lök och gräddfil. Närapå att vi åt oss mätta redan där. Men - vi orkade även med varmrätten. Älgfile med kantarellsås, färskpotatis och en underbar sallad. Också den odlad av dem. Så himla fräscht och gott. De är fantastiskt duktiga på att odla. Nästan så jag längtar tillbaka till huset och vårt grönsaksland. Men nu protesterar min rygg. Dessutom är våra värdar mycket trevliga och roliga att prata och umgås med. Så vi hade en toppenkväll.
Och idag, govänner, så ska vi få träffa vårt nya barnbarn för första gången. Det ska bli så roligt att se och känna på lill-tjejen. Vi har planerat att komma tillsammans. Min man och jag, vår andra son och vår ena dotter, båda med sina familjer. Babyn måste ju få känna att hela familjen hälsar henne välkommen till oss.
Tänk så rik jag är. Fyra underbara barn, och deras familjer. Och barn är jag så otroligt svag för. Jag har alltid haft en speciell kärlek till barn. Ända sen jag själv var liten så har barn sökt sig till mig. Jag vet inte vad det beror på, jag är bara tacksam över att det är så. Barn är helt underbara.
Och idag, govänner, så ska vi få träffa vårt nya barnbarn för första gången. Det ska bli så roligt att se och känna på lill-tjejen. Vi har planerat att komma tillsammans. Min man och jag, vår andra son och vår ena dotter, båda med sina familjer. Babyn måste ju få känna att hela familjen hälsar henne välkommen till oss.
Tänk så rik jag är. Fyra underbara barn, och deras familjer. Och barn är jag så otroligt svag för. Jag har alltid haft en speciell kärlek till barn. Ända sen jag själv var liten så har barn sökt sig till mig. Jag vet inte vad det beror på, jag är bara tacksam över att det är så. Barn är helt underbara.
